68. François Toussaint l'Ouverture

På en vindpinad slätt några kilometer från Jamestown på Sankta Helena ligger Longwood House, där Napoleon spenderade sina sista år i livet. Salta havsvindar som slickar husfasaden, återkommande läkarbesök, ett vidsträckt hav, ihärdiga och nästan desperata försök att än en gång bli delaktig i världspolitiken, vågor som slår mot stranden, minnen. Påmind om upprorsmakaren l'Ouverture lär Napoleon ha svarat: "Vad skulle döden för en eländig neger betyda för mig?"

Pierre François Marie Dominique Toussaint de Bréda l'Ouverture, mer känd under namnet François Toussaint l'Ouverture, i fortsättningen bara l'Ouverture, var en fransk-haitisk frihetskämpe som ledde två slavuppror, slogs mot Napoleon, besegrade tre kolonialmakter, och ledde Haiti till befrielse från Frankrike, innan Napoleon lät honom dö, ensam och utmärglad i Fort de Joux, som ligger på en klippa i Jurabergen, ett bergsmassiv mellan Frankrike och Schweiz. l'Ouverture ville, kan man säga, förstöra för alla andra på den här listan.

l'Ouverture föddes som slav på en plantage på Haiti, som på den här tiden var en fransk koloni vid namn Saint-Dominique. l'Ouverture hade en tolerant ägare, och han fick möjlighet att läsa franska upplysningstänkare. När den franska revolutionens svallvågor nådde Haiti restes krav på att slavarna skulle befrias. De franska revolutionsmännen deklarerade att alla män var fria och hade samma rättigheter. De vågade inte avskaffa slaveriet, men de ville i alla fall låta Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som nationalförsamlingen hade antagit 1789, gälla för alla män, även för de som hade oturen att vara slavar. Det var ungefär som att säga till en man som oskyldigt anklagad har hängts upp och ner i ett träd, att han har samma rättigheter som alla andra män, men att de som har hängt upp honom får gå fria och att han får ta sig ner bäst han kan. Slavägarna blev ändå upprörda över förslaget och det drogs tillbaka. Det blev mindre intressant att försvara alla mäns frihet när man motarbetades av ekonomiskt starka plantageägare. Det var ju trots allt bara svarta människor det handlade om. Man får förmoda att slagordet om alla mäns frihet omedvetet förändrades till det mer modernt klingande: alla män är fria, men vissa män är lite friare än andra. Som det ibland går när radikala frihetskrav möter en ekonomisk verklighet så var det kraven som fick ändra på sig. Invånarna med l'Ouverture i spetsen såg naturligtvis det här som ett svek mot den franska upplysningens ideal, och 1791 bröt ett slavuppror ut på Haiti.

1794 kom jakobinerna och Robespierre till makten. Jakobinerna institutionaliserade terrorn i Frankrike, men de var samtidigt revolutionära idealister och avskaffade slaveriet i kolonierna. l'Ouverture erbjöd Frankrike sina tjänster och besegrade engelsmännen och spanjorerna i flera slag - han var en briljant härförare. Folket i Frankrike tröttnade emellertid snart på jakobinernas terrorregim och Robespierre släpades till giljotinen. Napoleon ville, när han kom till makten, återinföra slaveriet på Haiti, vilket orsakade ännu ett slavuppror. Napoleon skickade trupper för att slå ner upproret, men utan framgång. 1802 undertecknades ett fredsavtal mellan l'Ouverture och fransmännen som gick ut på att slaveriet inte skulle fortsätta under förutsättning att han drog sig tillbaka från politiken.

Några månader senare bjöd fransmännen in l'Ouverture för förhandling, med vackra garantier om att han inte skulle komma till skada. Men på Napoleons order tillfångatogs l'Ouverture och han sattes på ett skepp till Frankrike. Han slängdes in i Fort de Joux, där han i princip lämnades att dö av vanvård, kyla och svält. På resan till fortet lär han ha varnat sina tillfångatagare: "Ni har bara skurit av stammen på frihetens träd, det kommer att växa upp igen från rötterna, för de är många och de går djupt." Kampen för självständighet fortsatte på Haiti; andra tidigare slavar axlade l'Ouvertures roll. Det tog några månader, sedan insåg Napoleon att Haiti inte var mödan värd. Han övergav den tidigare kolonin och Haiti utropade sin självständighet den 1 januari 1804.

Å ena sidan Napoleon, där han i all bitterhet vandrar omkring på Sankta Helena, oförmögen att gripa in i världspolitiken; å andra sidan l'Ouverture, där han hostar blod på cellens stengolv, men ändå hoppfull om Haitis framtid. Två bilder som var för sig skildrar de två fiendernas sista dagar i livet, känslan de säkert delade av att ha missgynnats av ett grymt öde, i fångenskap, långt ifrån hemlandet och händelsernas centrum. Två bilder som också påminner oss om att världens frihet, som vi ofta tar för given, vilar på en bräcklig grund. Bilden av l'Ouvertures sista ögonblick åtföljs av Victor Hugos ord i sin långa Satansdikt, att en fransk fängelsehåla även är ett världens fängelse. Där hoppet om frihet kan låsas in, men aldrig hejdas.

Mest känd som: slaven som vann över Napoleon.